Paus från den nya normalbilden

Likt många andra har jag nyligen kommit hem från en veckas sportlovssemester, i mitt fall blev det de italienska och schweiziska alperna, med den mysiga byn Cervinia som utgångspunkt, men det är inte för att promota alperna som jag skriver den här texten.

Istället skriver jag för att förmedla vidare det perspektiv som en vecka offline och utomlands ger, om i vilken riktning vårt samhälle styrs och hur extra besk den onormala normalbilden vi lever under är, speciellt uppenbar när man fått distans till den, om inte annat så för en stund.

Framförallt möts jag av nyheten om domen i Solna tingsrätt som friade en man från hustrumisshandel med allt annat än svensk lagstiftning som grund för domen. Jag tror och hoppas att du som läser detta är tillräckligt påläst för att jag inte ska behöva ödsla varken din eller min tid på att belysa alla galna och rent ut sagt rättsvidriga åsikter och beslut som domen är fylld utav och baseras på.

Människor blev med all rätt förbannade, sociala medier i allmänhet och Twitter i synnerhet, av denna “milstolpe i svensk historia” – sharialagar i svenskt rättsväsende framför svensk lagstiftning.
Samtidigt handlade söndagens löpsedlar från både Aftonbladet och Expressen i matbutiken om vad Martin Timell misstänks ha gjort för tio år sedan och om att gästerna festade med kokain och amfetamin. Det är klart värt sin rapportering (igen), men att lägga det som största nyhet efter att ännu en islamist med tillhörande odemokratiska, kvinnoförtryckande och diskriminerande åsikter ertappats utöva sina värderingar i ännu ett riksdagsparti!? Eller är det så vanligt att media numera tycker det inte är värt att rapportera?

Parallellt med detta har en diskussion gällande böneutrop växt fram. En muslimsk församling i Växjö vill ha tillstånd att med högtalare sända ut tre minuters böneutrop i veckan, och lika mycket rätt som de har att fråga om detta tillstånd (och det är inget jag motsätter mig, tvärtom förespråkar och förväntar jag mig att sådana rättigheter nyttjas), lika arg blir jag på övriga i befolkningen, inkl. företrädare för Svenska kyrkan, som kämpar för och inte emot detta trots avsaknaden av konsekvensanalys och långsiktigt tänkande. Istället är det återigen jakten på kortsiktiga godhetspoäng som gäller…

För det är naivt(!) att tro att bara tre minuter i veckan, bara i Växjö räcker, att det är slutmålet. Det är självklart och naturligt bara en (kort) tidsfråga innan andra församlingar pekar på Växjö, om denna förfrågan godkänns, och kräver att också få sända ut böneutrop. Samtidigt kommer det bli en ny fajt, fast denna gång för t.ex. två gånger tre minuter, sen tolv minuter i veckan och tillslut är vi i ett Sverige med fem böneutrop om dagen i samtliga städer med moskéer – för varför skulle de som strider hårdast för ynka tre minuter i en stad nöja sig med något mindre än vad en av islams fem pelare kräver (Salah, tidebön)? Vad förespråkar att det slutar med ynka tre minuter i veckan från en enda moské?

I bakhuvudet finns också de färska rapporterna från SÄPO om att Sverige gått från att ha hundratals våldsbejakande islamistiska extremister till tusentals och att vi per capita är sämst i Europa på denna punkt. Vilken framgång och seger för dessa att få njuta av böneutrop på svensk offentlig mark. Det är varken början eller slutet på deras försök till framsteg och inflytande över västerländska och demokratiska länder.

Utöver detta så har jag under söndagen kunnat läsa om fyra män gripna för människorov av ung flicka i Sundsvall, om fem grova rån där två offer behövdes tas till sjukhus i Linköping, ett mord i Högsbo, Göteborg, en knivskuren man i Gullspång, två skottskadade i Stockholm, tre knivskurna i Göteborg, ett våldtäktsförsök i Uppsala, en vild polisjakt där gärningsmannen kastat motorsåg och brandsläckare mot polisen samt om en gruppvåldtäkt i Malmö som pågick i närmare tio timmar med sju minderåriga förövare på en nerdrogad vuxen kvinna.

Det gick snabbt att komma tillbaka till den svenska verkligheten med andra ord, nyheterna förra vecka var ungefär lika negativa som veckan innan dess och veckan innan dess och veckan innan…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *