En liten analys av Valet 2018

Ur Polisens rapport “Utsatta områden
– Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för
polisen
” (2017) tog jag tjugo av landets Särskilt Utsatta Områden (SUO) och utifrån dessa och med bästa förmåga leta upp resultaten i respektive valdistrikt, ofta fler än ett distrikt vilket gjorde att 20 områden blev representerade utav 49 skärmdumpar.

Skärmdumpar från val.se över några av de valdistrikt som finns inom de områden som är ”Särskilt utsatta områden”, definierade utav Polisen i en rapport från 2017.

Detta gjorde jag på min fritid på måndag kväll efter valet, utifrån den tid och energi jag orkade lägga på det. Inget vetenskapligt arbete, men en fingervisning om både nutiden och framtiden samtidigt som detta fenomen inte är något nytt, tvärtom känt sedan många val tillbaka.

Grunden till att jag valde att lägga tid och energi på detta var att några få distrikt poängterats av andra människor på sociala medier, i synnerhet på Twitter, men inte mot kopplingen att de är SUO utan baserat på andra grunden, lämpliga som olämpliga. Media gick samtidigt ganska snabbt och starkt ut med att SD numera är störst i 21 av Skånes 33 kommuner och både nya och gamla artiklar gällande att låg utbildningsnivå och en röst på SD har ett samband, inte förvånande var Dagens Nyheter först ut med detta. Så kan det säkerligen vara och värt att analysera, många yrken utspritt över hela kommuner kräver inte högskolepoäng, om man däremot fokuserar på t.ex. Lund och Malmö, eller Stockholm Stad, så är inte oväntat mängden högskolepoäng per individ högre. Men där någonstans vågar inte media granska vidare, för områden som polisens rapport fokuserar på, med hög gängkriminalitet, öppen droghandel, hög otrygghet osv. är ju inte heller kända för att ha ett högt snitt av högskolepoäng, tvärtom. Men här vågar ingen analysera varför väljarstödet är så otroligt skevt…

Borgerligheten har misslyckats totalt i att hitta och fånga väljare i dessa områden, och som en förespråkade för borgerlig politik med liberalkonservativa inslag så anser jag det såklart ytterst viktigt att Alliansen m.fl. tänker över hur detta kommer sig och vad som kan förbättras. Blickar man in i framtiden så är två realistiska frågor hur många fler invånare dessa områden kommer ha vid valet 2022, och hur många fler ”Särskilt Utsatta Områden” det kommer finnas. Efter 2022 så kommer det sedermera ett val 2026… Hur ser utveckling ut inte bara i dessa områden utan hela Sverige?

Var kan borgerligheten börja nysta i det hela då? I dessa områden finns det såklart drivna företagare, som överallt i resten av samhället. Mitt enkla och snabba tips är att nu försöka nå ut till dessa och få övriga invånare i och omkring dessa individer/familjer, få människor att förstå och uppskatta deras risktagning med att starta företag, att förstå hur viktigt och svårt deras arbete och slit att upprätthålla ett företag är, att de lever på att förmedla produkter eller tjänster som efterfrågas av kunder, annars olikt bidragstagande eller skatteintäkter, så tvingas de gå i konkurs med olika grader av negativa konsekvenser som följd. Att driva eget kräver mod och ett driv som få har, och belöningen är allt för ofta inte uppmärksammad eller uppskattad av omvärlden. Det är dags att uppmärksamma och hedra det mer, speciellt i utsatta områden.

En annan aspekt som noterades är att dessa områden har ett lågt valdeltagande, ofta 40-60% medan snittet för hela Sverige ligger på 85%.

Alliansen och hela borgerligheten har mycket att analysera och därefter förbättra och vinna nya väljare på gällande detta.

Eller så är de (få) valdeltagarna som bor och lever i dessa valdistrikt så nöjda och övertygade om att Socialdemokraternas (+MP) politik är den bästa, och de fyra senaste åren är något de önskar se mer utav…


Avslutar med några ord från Annie Lööf, tisdagen den 11 september;

“Det är en konstellation som Stefan Löfven och Socialdemokraterna har haft som önskemål i flera decennier. Det är inget nytt att deras mål är att sitta kvar vid makten. Att härska, söndra och splittra Alliansen för att på det sättet kunna vara solen som allt snurrar kring, säger hon till Expressen.”


Karta över Skåne. Sverigedemokraterna är största parti i de kommuner markerade i gult.
Blå = Alliansen, Röd = Rödgröna blocket.

Bild från Helsingborgs Dagblad

P.S Jag vill tro och hoppas du som läsare noterar att ingenstans i denna text nämner eller är jag intresserad utav att fokusera på människors kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, sexuell läggning eller ålder, jag och tillika Medborgerlig Samling lägger inte vikt på dessa punkter eller ser de som skäl till att vare sig lyfta upp eller kritisera individer eller grupper av människor. Sådan identitetspolitik får vänsterblocket och delar av Alliansen fortsätta att nyttja för att härska, söndra och splittra individer bäst de vill, vi fokuserar på personligheter och kompetens.

PP.S Självklart finns det intresse och fördelar med att analysera i vilka områden t.ex. M, MP eller C dominerar. Skillnaden gentemot ovanstående valresultat tror(!) jag däremot är att i dessa valdistrikt är meningsmotståndare-partierna inte lika brutalt stendöda och chanslösa som borgerligheten är i (Särskilt) Utsatta Områden samt att valdeltagandet är mer jämlikt rikssnittet. Motbevisa mig gärna!

Var är respekten för demokratin?

Jag har tidigare inte varit partipolitiskt aktiv, men i många år varit politiskt intresserad. Vet inte om det är den skillnaden som gör det, men tror inte det… Årets val och de senaste veckorna inför har jag möts av exceptionellt många och vidriga odemokratiska berättelser, bilder och filmklipp där valstugor saboteras, t.o.m. bränns ner, valaffischer rivs ner och människorna porträtterade på dem fått sina ögon urskurna av någon oliktänkande odemokratisk idiot, eller klassikern att någon eller några satt en Hitler-mustasch på flera av partiledarna.

Valsedlar har ”råkat” bli ”bortglömda” och ibland borttagna, både av de ansvariga i röstlokalerna och av besökande/röstande människor.

Behovet att få sabotera är tydligen stort…

Oavsett vad resultatet blir i årets riksdagsval så kommer kommande mandatperiod bli en fylld utav ilska, kaos och besvikelse… Det kommer bli sämre innan utvecklingen kan vända och börja bli bättre. Och de odemokratiska individerna gör ingen insats att förbättra tillvaron eller framtidsutsikten, oavsett hur deras desillusion utav sina handlingar och verkligheten ser ut.

Exempel på sabotage

Politikers byråkrati och åtstramningar kring vapen drabbar medborgare, inte kriminella.

Du känner med all säkerhet någon som äger ett eller flera vapen, kanske vet du bara inte om det. Det kan vara din farfar, en kusin, en arbetskollega eller någon i kompisgänget.
   Vi är nämligen omkring 620 000 jägare och sportskyttar i Sverige. Därtill drygt 50 000 militärer samt cirka 20 000 poliser med skjutvapen som ett av alla verktyg i verktygslådan för att kunna utföra våra uppdrag. Många av oss kombinerar ovanstående, exempelvis poliser som jagar och militärer som utövar sportskytte på fritiden.

Både inom Sverige och EU kan vi allt oftare, i synnerhet sedan terrorattackerna i Bataclan i Frankrike, läsa om märkligt motiverade avslag av vapenlicenser från polisen, försök till ökade restriktioner genom krångligare regelverk och mer byråkrati från politiker och makthavare. De som drabbas är de laglydiga medborgare som söker licens för lagliga vapen i syfte att kunna utöva jakt och fritidsaktiviteter, samt för de cirka 50 000 eftersök som görs årligen i vårt land, i huvudsak utav frivilliga jägare inom ramen för Nationella Viltolycksrådet, oavsett väder och terräng, dygnet runt, året runt.

Beslutshavarna motiverar detta med att vilja försvåra för kriminella och terrorister, anmärkningar görs på så udda saker som hur greppet på ett repetergevär är utformat eller att  vapen har ett militärt utseende, alltså en subjektiv fråga, utan hänsyn till eventuellt förändrad effekt eller verkan. Än värre är den mycket varierande tolkning av regelverket som landets olika polisdistrikt utövar, ett godkännande beror mer på var personen som ansökt bor än på vad ansökan gäller. Det förekommer även fall där polisen tycks hitta på regler eller väljer att följa EU-bestämmelser som inte gäller för att motivera ett avslag.

Ytterligare ett exempel på detta är det lagförslag som anger licenskrav på magasin vilket i praktiken är absurt. Hur kan en medborgare bli betrodd att inneha ett vapen men riskerar sedan att inte få inneha magasin till detta? Som att en mästerkock inte bara skulle krävas på licens för sin kökskniv helt plötsligt utan även för sin skärbräda…
Dessutom finns inget undantag för Försvarsmaktens löstagbara magasin vilket innebär att varje gång någon medvetet eller omedvetet släpper/tappar ett magasin tvingas hela övningar avbrytas och eftersök påbörjas. Detta beteende kommer inte öka någon säkerhet, däremot innebära stor negativ påverkan på verksamheten såväl som att öka administration som kostnader.

En detalj som (går)dagens politiker inte verkar vilja förstå är att terrorister och kriminella inte bryr sig om Sveriges Rikes Lag är 4469 sidor eller 4470 sidor tjock. Kriminalitet och terrorism sker med främst illegala vapen och ofta med vapentyper som laglydiga vapeninnehavare inte har intresse av eller viljan att anskaffa, exempelvis helautomatiska vapen och handgranater.

Bara ett vapenskåp kostar ofta mer än vad en illegal pistol och ett tjog handgranater från krigshärdar som forna Jugoslavien kostar. Så omvänt finns det inga syften för en terrorist eller kriminell individ att ansluta till en skytteklubb, vara aktiv och sköta sig i flera månader, ofta ett eller flera år, uppvisa säker vapenhantering, skjuta med tillräcklig precision för att klara fodringar och först därefter få möjligheten att söka licens, av Polisen bedömas ha behov av vapnet, köpa vapenskåp, köpa ett dyrare men legalt vapen för att först därefter kunna utföra illdåd mot vårt samhälle. Det är helt enkelt inte ett realistiskt eller trovärdigt scenario. Ändå svingar beslutshavare, då som nu, med ett trubbigt basebollträ i jakt på kriminella och terrorister med ögonbindel på sig, allt för att visa handlingskraft, utan insikt att det enda de träffar är knäskålarna på hederliga medborgare som vill utöva jakt och sportskytte.

Hur står vi oss då internationellt? I jämförelse har t.ex. Österrike en relativt fri licensgivning, till och med friare än det vi i Medborgerlig Samling har lagt som förslag. Ett eller två gevär (ej automatiska) är fria att köpa om man inte finns på en spärrlista, pistol får köpas med 24 timmars väntetid. Vapnen måste förvaras hemma när man inte jagar eller utövar sportskytte (separat licens). Trots det är andelen mord mer än hälften så låga i Österrike än i Sverige, 0,5 mord per 100 000 invånare jämfört med Sveriges dystrare 1,1. Brott som sker med lagliga vapen är lika extremt sällsynta där som här. Det är inte svårt att se och förstå att det svenska problemet med kriminalitet inte har med lagliga vapen att göra, det är andra aspekter i vårt samhälle som är och utvecklas åt fel håll. Dessa har ignorerats alldeles för länge av dagens politiker. Var smart och kräv rätt åtgärder på rätt plats för att få rätt utveckling och resultat.

Vi är dessutom många med insikten att både Försvarsmakten och Polisen inte alltid får den mängdträning eller utbildning som behövs för att människan bakom vapnet ska känna sig trygg och effektiv i att verka när situationen så kräver det. Detta blir resultatet när verksamheterna tvingats gå på knäna i allt för många år. Det saknas helt enkelt tid och resurser för att upprätthålla säkerhet och trygghet trots att det är statens absoluta kärnverksamhet och ansvar gentemot sina medborgare.

Till jägare och sportskyttar i synnerhet, och svenska folket i allmänhet, rösta inte på samma gamla partier som inte lyssnar på er, rösta för förändring – likt vår övriga politik kommer vi i Medborgerlig Samling aldrig tillåta att politiker, staten eller myndigheter inte följer de lagar och regler som är satta samt missbrukar sin makt och försöker sig på att detaljstyra era liv. Den friheten är vår rättighet som medborgare och oerhört högt värderad för oss som parti, inklusive rätten att äga vapen och vi värdesätter också det ni tillför vårt samhälle och totalförsvaret, såväl kunskaper, erfarenheter, gemenskap som personal.

Med bestämda hälsningar från en entusiastisk del av landets cirka
620 000 jägare och sportskyttar

Kai Rämo
Yrkesofficer, Jägare & Sportskytt
Försvarspolitisk talesperson, Ledamot i Medborgerlig Samling Järfälla

Mikael Jonsson
Specialistofficer & Sportskytt
Ledamot i Medborgerlig Samling Distrikt Jönköping

Benjamin Topalovic
Yrkesofficer, Jägare
Vice ordförande i Medborgerlig Samling Distrikt Blekinge

Lotta Dalenius
Soldat i Hemvärnet, Jägare & Sportskytt
Ordförande i Medborgerlig Samling Distrikt Kronoberg

Leif Svensson
Sportskytt
Ledamot i Medborgerlig Samling Skaraborg

Fredrik Sunnermark
Jägare & Sportskytt
Ordförande i Medborgerlig Samling Södermanland

Pär Hylander
18-faldig Svensk Mästare i Pistolskytte
Medlem i Medborgerlig Samling

Det är dags för kommunen att sluta omyndigförklara sina vuxna medborgare!

Igår kunde vi läsa några kloka ord av journalisten Otto Ekevi, som snabbt fick stor spridning, bl.a. tack vare krögaren Jon Espeset. Detta påminde mig om en tidigare diskussion vi haft inom Medborgerlig Samling Jönköping, där vi snabbt kunde konstatera att vi stod enade i frågan att när krogar, pubar, nattklubbar och uteserveringar ska stänga i allmänhet inte bör regleras av politiker, och i synnerhet inte vara så begränsade som 02.00 som det är i vår annars underbara stad.

I korthet står vi för frihet och att låta marknadskrafterna styra, däribland ska en krögare själv få välja när och hur länge verksamheten ska vara öppet. Det är minst sagt dags att låta krögarna, tillsammans med kommunens invånare (och turister), få bestämma vilka tider som är lämpliga att låta nattlivet sprudla, inte av några få politiker med tråkig attityd i frågan i jämförelse med övriga Sverige.

Extra svårt att argumentera emot denna frihet och att låta utbud och efterfrågan få råda blir det när man dessutom kan se hur friare och förlängda öppettider kommer minska de negativa sidorna av nattlivet. Precis som Ekevi skriver finns inga belägg för att det skulle bli mer fyllebråk klockan 03 än 02, istället talar mycket för att det kommer bli lugnare och trevligare kvällar och nätter när tiden för människor att lämna uteställen blir utspridda istället för att gator, busshållplatser, korvstånd och pizzerior stormas av många människor inom ett väldigt kort tidsspann. Dessutom skulle förlängda öppettider vara ett kraftig slag mot de illegala svartklubbar som utnyttjar att det legala utbudet inte tillåts möta upp den verkliga efterfrågan.

Vad politiker ska reglera är att serveringstillståndet och dess kostnad knyts till faktiska samhällskostnader, utöver det bör de inte lägga sig i val av öppettider.

Som en liten notis i det hela är vi dessutom emot kravet att en servitör hela tiden måste ha uppsikt över ett helrör för att det ska få säljas – det är ännu ett inskränkande politiskt beslut som omyndigförklarar vuxna människor och som dessutom i praktiken är ett verkanslöst hinder när samma sort och mängder kan köpas separat.

Medborgerlig Samling ser fram emot att kunna planera en av våra omtalade pubkvällar med start 02:00 och sedan ta morgonbussen hem.

Distriktsstyrelsen Medborgerlig Samling (MED) Jönköping
Genom Mikael Jonsson

Paus från den nya normalbilden

Likt många andra har jag nyligen kommit hem från en veckas sportlovssemester, i mitt fall blev det de italienska och schweiziska alperna, med den mysiga byn Cervinia som utgångspunkt, men det är inte för att promota alperna som jag skriver den här texten.

Istället skriver jag för att förmedla vidare det perspektiv som en vecka offline och utomlands ger, om i vilken riktning vårt samhälle styrs och hur extra besk den onormala normalbilden vi lever under är, speciellt uppenbar när man fått distans till den, om inte annat så för en stund.

Framförallt möts jag av nyheten om domen i Solna tingsrätt som friade en man från hustrumisshandel med allt annat än svensk lagstiftning som grund för domen. Jag tror och hoppas att du som läser detta är tillräckligt påläst för att jag inte ska behöva ödsla varken din eller min tid på att belysa alla galna och rent ut sagt rättsvidriga åsikter och beslut som domen är fylld utav och baseras på.

Människor blev med all rätt förbannade, sociala medier i allmänhet och Twitter i synnerhet, av denna “milstolpe i svensk historia” – sharialagar i svenskt rättsväsende framför svensk lagstiftning.
Samtidigt handlade söndagens löpsedlar från både Aftonbladet och Expressen i matbutiken om vad Martin Timell misstänks ha gjort för tio år sedan och om att gästerna festade med kokain och amfetamin. Det är klart värt sin rapportering (igen), men att lägga det som största nyhet efter att ännu en islamist med tillhörande odemokratiska, kvinnoförtryckande och diskriminerande åsikter ertappats utöva sina värderingar i ännu ett riksdagsparti!? Eller är det så vanligt att media numera tycker det inte är värt att rapportera?

Parallellt med detta har en diskussion gällande böneutrop växt fram. En muslimsk församling i Växjö vill ha tillstånd att med högtalare sända ut tre minuters böneutrop i veckan, och lika mycket rätt som de har att fråga om detta tillstånd (och det är inget jag motsätter mig, tvärtom förespråkar och förväntar jag mig att sådana rättigheter nyttjas), lika arg blir jag på övriga i befolkningen, inkl. företrädare för Svenska kyrkan, som kämpar för och inte emot detta trots avsaknaden av konsekvensanalys och långsiktigt tänkande. Istället är det återigen jakten på kortsiktiga godhetspoäng som gäller…

För det är naivt(!) att tro att bara tre minuter i veckan, bara i Växjö räcker, att det är slutmålet. Det är självklart och naturligt bara en (kort) tidsfråga innan andra församlingar pekar på Växjö, om denna förfrågan godkänns, och kräver att också få sända ut böneutrop. Samtidigt kommer det bli en ny fajt, fast denna gång för t.ex. två gånger tre minuter, sen tolv minuter i veckan och tillslut är vi i ett Sverige med fem böneutrop om dagen i samtliga städer med moskéer – för varför skulle de som strider hårdast för ynka tre minuter i en stad nöja sig med något mindre än vad en av islams fem pelare kräver (Salah, tidebön)? Vad förespråkar att det slutar med ynka tre minuter i veckan från en enda moské?

I bakhuvudet finns också de färska rapporterna från SÄPO om att Sverige gått från att ha hundratals våldsbejakande islamistiska extremister till tusentals och att vi per capita är sämst i Europa på denna punkt. Vilken framgång och seger för dessa att få njuta av böneutrop på svensk offentlig mark. Det är varken början eller slutet på deras försök till framsteg och inflytande över västerländska och demokratiska länder.

Utöver detta så har jag under söndagen kunnat läsa om fyra män gripna för människorov av ung flicka i Sundsvall, om fem grova rån där två offer behövdes tas till sjukhus i Linköping, ett mord i Högsbo, Göteborg, en knivskuren man i Gullspång, två skottskadade i Stockholm, tre knivskurna i Göteborg, ett våldtäktsförsök i Uppsala, en vild polisjakt där gärningsmannen kastat motorsåg och brandsläckare mot polisen samt om en gruppvåldtäkt i Malmö som pågick i närmare tio timmar med sju minderåriga förövare på en nerdrogad vuxen kvinna.

Det gick snabbt att komma tillbaka till den svenska verkligheten med andra ord, nyheterna förra vecka var ungefär lika negativa som veckan innan dess och veckan innan dess och veckan innan…

Jag vill ha kompetens – på riktigt

Vänsterns fokus på andra människors kön, hudfärg och sexuella läggning börjar likna en slags besatthet och Linnea Claesons bidrag i helgen var väl heller inget mästerverk i originalitet. Faran med att se och dela upp människor utifrån ytliga attribut har vi många exempel på i historien. Så låt oss lära av tidigare misstag, inte upprepa dem. En krönika om politisk representation borde därför ha motsatt budskap.

Jag vill ha en kompetent individ som statsminister.

Jag vill ha kompetenta individer i Regeringen. Kompetenta kvinnor, och män, i Riksdagen.
En kompetent polischef som med erfarenhet och stolthet kan bära upp uniformen. Kompetenta individer i departementen och en kompetent f.d. militär som försvarsminister.

Det kan låta enformigt, grått och tråkigt, denna ständiga jakt på kompetens. Men syftet är enkelt och kraftfullt; varför skulle Sverige, dess medborgare och skattebetalare förtjäna mindre än de bäst lämpade?

Om dessa individer sedan är heterosexuella eller inte lägger jag mig inte i, varför skulle någon vettig människa göra det? Om en individ lever i en kärnfamilj, är sambo utan barn eller singel med barnen varannan vecka blandar jag inte ihop med förmågan att tillträda som t.ex. biståndsminister. Det är kompetensen som är den viktiga och avgörande faktorn.

Det är varken rättvist eller en tjänst att ignorera människors hårda arbete och slit för att skaffa sig kompetens och istället, genom kvotering, reducera ner individer till ytliga attribut som kön och hudfärg. Ingen vill bli känd som den inkvoterade ministern, utan låta ens tidigare val, handlingar och kunskaper leda till att man blir ihågkommen för sin lämplighet och att med rätt kompetens ha föra Sverige framåt inom respektive ansvarsområde.